Löven förmultnar långsamt i bruna, fuktiga högar på gräsmattan. Vi började kratta ihop dem och sedan kom frosten. Jag läser i den lokala Facebook-gruppen att några gymnasieelever startat ett företag där de hjälper folk med olika sysslor, en av tjänsterna de erbjuder är att kratta löv för 350 kronor i timmen. Jag funderar på att höra av mig till dem, men kommer av mig. Vi borde väl orka ta hand om vår egen trädgård. Vi ska göra det. Någon dag.
November är en evig månad när nästan inget händer. En väntan på den första snön och glittrande ljus i alla fönster. Det blir mörkt tidigare och tidigare. Jag köper en gul adventsstake, tänker att den kan få komma upp redan nu eftersom den inte ser så julig ut. Lägger dukar på borden. Varje eftermiddag släpar vi ut täcket till soffan. Mina barn har lärt sig att älska konceptet soffsäng, som myntades i ett annat liv i min etta i Aspudden. Allt går i cirklar.
Min son får ta bort sina stygn. Såret ser inte så illa ut som jag föreställt mig. Han skrattar när sköterskan tar fram den stora pincetten. Min dotter gömmer sig bakom mina ben, tar blygt emot en Piggelin.
Du har också varit duktig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar