vi tänker inte likadant

inget blir någonsin som man tänkt sig. stockholm blir inte av. inte i höst och förmodligen aldrig. axel tänker inte plugga. det "passade" honom inte. så nu är jag låst i flen och i stockholm. ensam. det känns förjävligt. vi ska kanske flytta i oktober, men inte dit jag hoppats. jag berättar mer om det någon gång. just nu är jag bara ledsen över att allt är som det är.

och dessutom är jag singel fram till valet.

le love

(le love)

ett ord;

besviken.

it's me and you, boy

den här helgen har varit väldigt känslomässig och jag har gråtit mycket. allra mest grät jag i lördags när vi var på bio och såg toy story 3. det var tur att jag hade mina 3D-glasögon på mig så ingen märkte. nu är det söndag och imorgon är det måndag. då ska jag och axel åka tåg tillsammans till och från skolan. hela grejen känns konstig och fel. det var ju meningen att vi skulle slippa pendla.

förlåt för att vardagen är så mycket vardag just nu

(foto: annG)

jag älskar dig för att du står ut med mig när ingen annan gör det. och för att det är så lätt att stå ut med dig när du är som allra omöjligast att stå ut med.

"jag bryr mig inte om var vi är, bara vi är tillsammans"

♥

som skavsår

jag vaknar nedstämd efter en natt då jag inte kunnat skilja på dröm och verklighet. är fortfarande besviken över att den här hösten verkar bli allt jag inte hoppats på. och det tär på oss att leva i besvikelse.

axelforpresident.blogg.se

medan axel var i england hjälpte jag honom att fixa en blogg och idag kom jag av någon anledning att tänka på den. så jag letade rätt på den, läste igenom inläggen och skrattade åt hur konstig han faktiskt var (är). nu ska jag åka till honom och pussa på honom för att han är så jävla knäpp.

tisdagsfest

igår hade vi tisdagsfest hos baudou. vi drack limpans drinkar och massor med vin, åt spagghetti med köttbullar och pratade om fyllor, lägenheter och jobb. jag skrattade mycket och axel sprang runt och pratade med grevens pappa hela kvällen. det var en bra tisdagsfest, helt klart. kanske den allra första jag varit på. vid tolv ringde jag och astrid våra systrar och tvingade dem komma och hämta oss (för flens taxi hade tydligen inte öppet så länge på vardagar). väl hemma på norrtorp gjorde vi mackor och åt nachos innan vi somnade gott. en mycket bra kväll och förmodligen precis vad jag behövde för idag känns allt lite bättre än vad det gjort ett tag, trots att jag är lite bakis.

ytterligare funderingar

"vad ska vi göra här egentligen? lära oss att värdera konst och känna igen massa gamla kompositörer eller?" frågade en kille med stora melerade glasögon (förmodligen utan styrka), gult lockigt hår och halsduk (slår man upp ordet "kulturvetare" i ett lexikon får man förmodligen upp en bild på honom) idag. jag stämde inte in i det spridda fnissandet efter hans kommentar. (hoppas han inte googlar "kulturvetarlinjen blogg" eller något och hittar hit och känner igen sig och tycker jag är störd som skriver om honom.) men såhär efteråt undrar jag ändå själv lite; vad fan är det vi ska göra där egentligen? och om jag nu tillhör de där få procenten som faktiskt får jobb efter den här utbildningen, vad kommer jag då jobba med?

det är mycket tankar som snurrar omkring i huvudet just nu men det är skönt. det gör att jag slipper tänka på annat, som den stora besvikelsen och sånt.

och nu är jag ledig i sex dagar. fint så.

kulturvetenskaplig baskurs och vägen mot "absolut arbetslös"

nu är jag registrerad på kulturvetarlinjens bastermin. känns konstigt i magen. stockholms universitet visade sig se ut och vara som just - ett universitet. stort och opersonligt och fyllt med människor i "smarta" glasögon. jag längtar redan tillbaka lite till lilla JMK med sina modeslavar och mozzarellamackor. men tanken är att jag ska läsa C-kursen där redan i vår så jag behöver inte längta så länge. och det blir nog bra det här med bara jag får vänja mig lite vid allt. på måndag börjar det på riktigt och det verkar som att jag kommer bli en sådan som hånglar i korridoren på rasterna. det har jag aldrig varit förut.

ikväll ska jag och min man dricka vin hemma hos skebogreven (läs: jag ska dricka vin och han ska köra).

06:15

ställer klockan för första gången på två månader. och sommaren är slut.

jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte.
men jag har målat mina naglar röda så kanske vill jag lite ändå.

hästpojken

och jag är visst inte den enda i det här förhållandet som gillar hästar..

det finns en fara i att aldrig hitta vägen, det finns något vackert med att vandra den ändå

somnade tom. vaknade tom. glömde bort det för ett tag men sedan kom (icke)känslan tillbaka med en smäll. det gjorde ont och jag skyndade mig hem och in under mitt täcke. vill inte dra ner dig i det här. och om jag ska vara ärlig vill jag inte låta dig dra ner mig ännu djupare heller. jag är rädd för den här hösten.

"sådana som vi med lyckan mitt i sorgen
vi ställer frågor och jag är trött på mina svar
men du finns i mina drömmar när jag sover
jag vill förändra nån av oss
men jag vet inte hur man gör"

what is worthwhile in the world if you can't be with the one you love?

"if i could change one thing in life i'd make time for us" sjunger broder daniel.
"if i could change one thing in life i'd make room for us" tänker jag.

vi hör inte hemma någonstans. inte på riktigt. och idag dog drömmen.

min fina vän

(tävling i gnesta 28 augusti 2004)

jag har lagt ut en annons på bukefalos där jag söker fodervärd åt bejna. det känns vemodigt och bra på samma gång. å ena sidan kommer jag naturligtvis att sakna honom; min bästa vän sedan snart tio år tillbaka. å andra sidan tycker jag han är värd mer uppmärksamhet än jag kan ge honom just nu. det blir nog bra för både honom och mig med lite tid isär. jag var uppe och red nyss och vi kom inte överens alls. men efteråt matade jag honom ändå med äpplen och tänkte på hur konstigt det kommer kännas att se hans box stå tom.

if you weren't real i would make you up

(foto: annG)

we've got too much time to kill
like pigeons on my windowsill
we hang around

ever since i've been with you
you hold me up all the time
i'm falling down

ta mig till dans

jag kan inte låta bli att bli på bra humör av bilderna som annG tog på bröllopsfesten i lördags. (annars är det inte mycket som kan få mig på bra humör just nu. det är som att allt runnit ur mig.)

is this the place that i've been dreaming of?

när jag och axel behöver slappna av åker vi till strängnäs. så det gjorde vi igår. vi tillbringade kvällen i blommiga soffor med skvallertidningar och lösgodis. och så en sådan där fin middag som går ut på att man köper allt som är gott och gör en måltid av det. sedan såg vi på en rysare och somnade tätt bredvid varandra i vår bäddsoffa.

idag skyndade vi oss hem. helt i onödan visade det sig. vi har fortfarande inte gjort det där vi vill göra. och sedan mina tankar började kretsa kring en speciell grej har sommaren hunnit försvinna. inte bra. dessutom är jag hungrig.

uppskjutet II

den som väntar på något gott väntar alltid för länge.

vi vill ju det här så gärna och våra ivriga hjärtan blir besvikna varje gång de måste vänta ("bara lite till"). jag tror att om det här inte blir som vi hoppas, kommer jag dö lite.

"imorgon" heter det nu. suck.

det är klart vi klarar allt

vi kysser ju fortfarande varandra som att det vore första och sista gången varje gång.

vi måste överleva stockholm (del 2)

många av mina tankar just nu handlar om stockholm; en stad som känns fruktansvärt långt bort och himla nära på samma gång. vi ska flytta dit. snart eller om ett tag, det vet vi inte än, men någon gång kommer vi bo där. förmodligen tillsammans och förmodligen ganska snart. det är det här som de flesta inlägg i kategorin hemligt handlat om på sistone. vi håller helt enkelt på att försöka hitta en lägenhet; ett gemensamt hem i en stor, farlig stad. och nu är jag sådär överdramatisk igen det vet jag, men det känns verkligen farligt. att lämna lilla trygga flen för stora stygga stockholm.

det jag är rädd för är att vi ska tappa bort varandra där. inse att möjligheterna är oändliga och att vi kanske står i vägen för varandras drömmar. jag tror inte att det är så men folk faller ur kärlek varje dag och vad är det egentligen som gör oss annorlunda? jag är rädd att han ska inse att jag inte är något att ha.

vi har känt varandra i över tre och ett halvt år nu. det har varit fram och tillbaka och upp och ner men under de här åren har vi växt upp och växt ihop. jag älskar honom. han älskar mig. egentligen är väl det allt som betyder något och allt som borde få påverka vårt förhållande. men jag vet inte. i flen är vi trygga, i flen har vi ingen möjlighet att leva ut våra hemliga barndomsdrömmar. men i stockholm kan vi göra vad som helst. det har jag fått för mig i alla fall. och tänk om "vad som helst" faktiskt inte inkluderar ett förhållande?

det är sådana här tankar som virvlar runt i mitt huvud just nu men egentligen är jag inte särskilt orolig. jag vet var jag har honom. var jag har oss och vårt förhållande. jag litar på att vår kärlek är tillräckligt stark för att klara det mesta. kanske allt. vi har gått igenom så himla mycket tillsammans. inget har hittills kunnat döda oss. så varför skulle stockholm lyckas? och dessutom kan jag inte tänka mig något finare än att bo med honom på riktigt. vi har pendlat mellan tre hem i över två år nu och släpat våra väskor från rum till rum. det kommer bli så fruktansvärt skönt att få en fast punkt i livet och veta att hans fasta punkt är samma som min. och att vara ensam med honom är det bästa jag vet.

så istället för att oroa mig tänker jag njuta av det faktum att jag snart kan kalla min pojkvän för sambo (även om det är ett otroligt osexigt ord).

uppskjutet

helgen har varit fantastisk men det där spännande som vi ska göra blir visst imorgon istället för idag.

de förlorade (och återfunna) bilderna från världens finaste dag

tack art plus digital photo recovery!

jag lyckades hitta de försvunna bilderna på minneskortet tack vare ett 20-dollarsprogram som jag laddade ner. helt klart värt pengarna! nu är jag glad!

om den fjortonde augusti 2010; en alldeles väldigt fin och perfekt dag för bröllop, dop och födelsedag!

(josefinas bild!)

igår var en helt fantastisk dag! dopet för isac var också ett överraskningsbröllop och det var så himla fint. jag fick se en av mina allra bästa vänner gifta sig med sitt livs kärlek från första parkett som tärna och jag fick till och med hålla brudbuketten medan de bytte ringar! en helt storslagen känsla - och ja, jag grät. sedan firade vi farmor, som fyllde år, med kräftor och nubbe (jag åt som vanligt inga kräftor men drack som vanligt massor av nubbe). på kvällen var det bröllopsfest i mellösa och vi dansade till gamla hits hela natten. en helt perfekt dag från början till start och jag var så odelat lycklig när jag somnade bredvid min fining.

idag är inte en lika bra dag. alla bilder på mitt minneskort är av någon anledning borta och jag är lite knäckt. eller mycket, om jag ska vara ärlig. jag hade fotat hela dagen igår. en av sommarens bästa dagar. jag antar att jag får minnas den på något annat sätt.

fredag den trettonde

är det för mycket begärt att önska någon lite tur?

shit, i lost the game!

fördriver min tid med att läsa dagböcker från en annan tid. sådant som jag skrev innan allt började handla om honom. och här kommer en confession: jag var en fjortis, en riktig fjortis. vissa saker jag skrivit, kan jag inte ens läsa längre. det är för pinsamt. jag var så otroligt överdramatisk på den tiden. visst, jag är ganska dramatisk nu med men mitt unga tonårsjag var tusen gånger värre. använde ord som "kärlek" och "sorg" utan att ens veta vad de betydde.

"thailand ligger ganska mycket längre bort än katrineholm"

"han har tagit bort den där söta blå gubben bredvid mitt namn på lunar. jag kanske tolkade in för mycket i att den fanns där. jag kanske tolkar in för mycket i att den nu tagits bort. men mina känslor flyger vilt och jag blottar min strupe för honom"

"jag vill tre saker just nu:
1. få snygga tänder
2. hitta en pojkvän
3. bli smal"

"gårdagens alkoholkonsumtion: för stor för att kunna registreras"

"jag dör, jag gör verkligen det"

känns som ett liv sedan. är det typ också. kan inte känna igen något som den där personen som var jag kände eller tyckte. hennes drömmar var så annorlunda mot mina. och hennes ideal. usch, jag är glad att jag faktiskt också växte upp och fann någon form av meningsfullhet. och nu ska jag åka och pussa på den där meningsfullheten som jag fann! ♥

mitt nya liv

jag och axel promenerade runt hela brogetorp igår. idag gick vi runt yxtaholmssjön. och så har jag klappat på min ponny, klippt hans svans, läst böcker, skrivit flera sidor i min dagbok, städat min rum och lagt slingor (och blivit väldigt blond igen). det är en början. och under några dagar nu kommer mycket att hända. jag ser fram emot allt. på måndag kväll kommer vi veta så himla mycket mer än vi gör nu.

jag skulle kunna bli lycklig

inatt låg jag och tänkte på sådant jag älskar och sådant jag saknar tills det gjorde ont i hjärtat och inte ens axels kramar räckte till som tröst. några timmar senare vaknade jag till sol och ett spännande sms och allt kändes bättre. jag har saker att se fram emot.

och såhär snygg är jag just nu:

sommaren enligt annG

idag la annG äntligen in nya bilder på fejjan och såhär har sommaren sett ut genom linsen på vår älskade paparazzis kamera (fint va?):