Åh, jag känner hjärtat utanpå

Jag är äldre än jag någonsin har varit men jag känner mig yngre än på länge. Det enda jag önskar mig är evighetsnätter och bubblor i blodet. Sådär så att hela livet känns som när man åker över ett gupp med bilen. Det kan vara en livsfarlig känsla, eller en nödvändig. Det återstår att se.

"Du står med hjärtat utanpå, fyrverkerier inuti 
Vi går i cirklar för vi har ingenstans att gå 
Jag tror vi tänker samma sak nu båda två"

Talking about the lights, the dirt, the shit that hurts

Hej mina fina vänner. Alltså ni på bilden och några till (ni vet ju garanterat vilka ni är). Fan vad glad jag är att jag har er. Genom dimmiga nätter, hjärtesorger och ålderskriser. Tänkte bara säga det. Puss.

1826 dagar

Idag har jag och Axel varit ihop i fem år. Det är faktiskt sjukt länge när man tänker efter. Han är den roligaste personen jag vet och min absolut bästa vän. Jag tror att han har räddat mitt liv mer än en gång.

2013

Jag har ju klagat en del på 2013 hittills. Sagt att det varit ett jäkla skitår och så. Men idag när jag gick igenom bilderna från hittills i år insåg jag att det faktiskt har hänt en hel del fint och bra under de senaste månaderna också. Inte bara tårar och ångest. Tack och lov för det. Och tack och lov för att det är sommar nu och jag snart kommer att ha ännu fler bra grejor att lägga på listan. Om jag bara tar mig själv samman.

Sommarens första suck

Som en blandning av den här, den här, den här och den här. Typ.

När slutar vita lögner vara vita?

Ibland måste man våga hoppa. Okej, så långt är vi överens. Men jag hoppade fan inte. Jag bara föll, föll, föll fast jag verkligen försökte hålla mig kvar. Det var inget beslut jag fattade, det bara blev. Och nu är jag liksom fast i något mellanläge. I en knivig sits. Glad i ena stunden, ledsen i nästa. Nej, jag kan som vanligt inte hålla fast vid en känsla, varken de bra eller de dåliga. Och jag kan som vanligt inte slappna av i att allt faktiskt är ganska okej.

Jag har förändrats mycket de senaste åren. Men samtidigt inte alls. Samma oro och grubbel som alltid. Ett annat sätt att vara ärlig. Mot mig själv och andra. Eller att inte vara ärlig, beroende på hur man ser det. Och så gråter jag mer.

Ibland vill jag bara skaka om mig själv. Titta menande djupt i ögonen och viska strängt:

Get yourself together, Paulina. För i helvete.

Drama queen

Vilken kväll. Ibland önskar jag att jag vore ung. Nu vill jag bara sova och inte vakna igen. För herregud vad jobbigt allt kommer att vara när jag gör det. Men jag hittade i alla fall en ny kompis på vägen hem. Jag ska försöka att inte glömma det. Och mina vänner är bäst i världen på något sätt.

Juni

Grubblar en del, som vanligt. Men känner mig ändå ganska tillfreds med allt. Är solbränd (med betoning på bränd) och tittar upp på en blå himmel nästan varje dag. På kvällarna promenerar jag upp i skogen och sätter mig vid sjön. Där står tiden stilla, och det är ju skönt. För i verkligheten gör den det inte. Den bara hastar fram som om den hade bråttom till något. Men jag känner inte att jag har bråttom. Jag skulle nog helst bara stanna här i början av juni för alltid. I helgen ska vi fira studenter. Jag kan inte fatta att det är fem år sedan jag stod där. De fem åren som har gått har förändrat precis allt. Inget är som det var. Och det är ju både bra och dåligt.

Livet

Sommar!

De senaste dagarna har det känts som sommar på riktigt. Eller ja, det är ju sommar på riktigt nu. Kan inte riktigt fatta det. Sommaren kom faktiskt. Vi klarade oss igenom den långa mörka jäkla vintern igen. Idag har jag ett dunkande huvud som jag tänker bota med solsken och jordgubbar.

Mat, mat, mat

Okej, alla som känner mig vet att jag älskar att äta. Jag kan bli så himla lycklig av en god måltid att det nästan inte går att jämföra med något annat. Men ibland är det jobbigt att tycka så mycket om mat som jag gör. Som till exempel när klänningarna börjar bli svåra att knäppa och man känner sig missnöjd med vad man ser i spegeln. På sistone har jag försökt att leva lite nyttigare. Jag har inte slutat helt med något; jag tycker alldeles för mycket om pasta, bröd och alkohol för att någonsin kunna säga hej då. Men jag har försökt att ha lite koll på vad jag stoppar i mig i alla fall. Och nu har det slagit mig: nyttig mat behöver inte vara mindre god än onyttig. Snarare tvärtom faktiskt. Fan vad mycket gott det finns som är bra för kroppen, om man bara tänker lite utanför sin vanliga "pasta och vin varje dag-box". Och vad glad jag är över att ha upptäckt det. Att vara nyttig behöver inte innebära olika jobbiga dieter eller svältkurer. Jag äter mig mätt varje dag och tar en glass precis när jag känner för det. Men jag tittar efter osötade bröd i affären, köper hem frukt i stället för godis och försöker för det mesta att fylla halva tallriken med grönsaker. Glass, ostbågar och vin smakar ju så himla mycket godare när man känner att man faktiskt har förtjänat det efter att ha ätit bra mat i några dagar. Bilderna här ovanför visar en del av det som jag har stoppat i mig på sistone; en salig blandning av nyttiga och mindre nyttiga grejor. Som sagt; jag har inte slutat med något eller förändrat mitt liv radikalt. Den enda skillnaden mot förut är att jag är mer medveten nu. Och jag märker att min kropp blir gladare och piggare av den lilla enkla skillnaden så jag tänker försöka hålla fast vid den. Det är ju faktiskt himla enkelt (även om jag ibland saknar att vräka i mig en hel påse ostbågar och fyra glas vin en vanlig tisdagskväll).

Och just det, en annan sida av min besatthet av mat går att beskåda här.

Festligheter

Igår fyllde min pappa femtio år. Det firades med buller och bång på golfrestaurangen och vi hade hur kul som helst. Nu är livet vardag igen, men det är okej det med. Idag var jag på gymmet för första gången någonsin och nu ligger jag och lyssnar på ett sommarregn.

En perfekt dag

När man längtar tar saker tid

Dagarna går och jag läser böcker, promenerar och andas. Majgrönska och solsken på näsan botar onekligen det mesta. Och i morgon ska jag få träffa min syster igen.